Att anställa sin första medarbetare är ett stort steg för ett växande företag. Det innebär nya kostnader och nya skyldigheter som arbetsgivare. Här går vi igenom vad du behöver ha på plats – från anställningsavtal till arbetsgivaravgifter och försäkringar – enligt vad som gäller 2026, med checklista och vanliga frågor.
Anställningsavtalet
Ett skriftligt anställningsavtal är grunden. Det bör tydligt ange anställningsform (tillsvidare eller tidsbegränsad), lön, arbetstid, arbetsuppgifter, uppsägningstid och eventuell provanställning. Du som arbetsgivare är skyldig att lämna skriftlig information om de väsentliga villkoren tidigt i anställningen. Ett tydligt avtal minskar risken för missförstånd och tvister längre fram, och ger båda parter en gemensam utgångspunkt.
Anställningsformer och provanställning
Huvudregeln är tillsvidareanställning. Vill du börja försiktigt kan du inleda med en provanställning, som efter prövotiden övergår i en tillsvidareanställning om ingen säger upp den. Tidsbegränsade anställningar finns också för tillfälliga behov, men reglerna kring när de övergår till tillsvidare är viktiga att känna till. Vid osäkerhet är det klokt att stämma av med en arbetsrättsjurist eller arbetsgivarorganisation.
Arbetsgivaravgifter och skatteavdrag
Ovanpå lönen betalar du som arbetsgivare arbetsgivaravgift på 31,42 procent (oförändrad nivå 2026). Du gör också skatteavdrag på den anställdes lön och betalar in det till Skatteverket tillsammans med arbetsgivaravgifterna varje månad via arbetsgivardeklarationen. För en månadslön på exempelvis 35 000 kronor tillkommer alltså cirka 11 000 kronor i arbetsgivaravgift. En mer detaljerad genomgång av kostnaderna hittar du i Kostnad för en anställd.
Försäkringar
Som arbetsgivare behöver du teckna vissa försäkringar för dina anställda. Har du kollektivavtal följer ett paket av avtalsförsäkringar (bland annat tjänstepension och olika trygghetsförsäkringar) med automatiskt. Saknar du kollektivavtal är det ändå klokt och i praktiken ofta nödvändigt att teckna motsvarande försäkringar för att vara en attraktiv arbetsgivare och ge ett fullgott skydd. Tjänstepensionen är särskilt viktig för att medarbetaren ska bygga upp pension.
Registrera dig som arbetsgivare
Innan du betalar ut den första lönen måste företaget vara registrerat som arbetsgivare hos Skatteverket. Det gör du via verksamt.se. Hur de olika registreringarna hänger ihop förklarar vi i F-skatt, FA-skatt och momsregistrering.
Tänk på helhetskostnaden
Den faktiska kostnaden för en anställd är mer än lön plus arbetsgivaravgift. Räkna även in rekrytering, introduktion, utrustning, semester, eventuell tjänstepension och tiden det tar innan medarbetaren är fullt produktiv. En genomgång av både direkta och indirekta kostnader finns i Kostnaden att rekrytera och anställa. Fundera också på om du ska anställa eller anlita en konsult i ett tidigt skede – det resonemanget tar vi i Från soloföretagare till team.
Checklista inför första anställningen
- Skriftligt anställningsavtal med tydliga villkor
- Arbetsgivarregistrering hos Skatteverket
- Rutin för löneutbetalning, skatteavdrag och arbetsgivardeklaration
- Försäkringar (avtalsförsäkringar via kollektivavtal eller egna)
- Budget för helhetskostnaden, inte bara lönen
Vanliga frågor
Måste jag ha kollektivavtal för att anställa?
Nej, det finns inget lagkrav på kollektivavtal. Men avtalet reglerar mycket som annars måste hanteras separat, framför allt försäkringar och tjänstepension. Saknar du avtal bör du ordna motsvarande skydd själv.
Vad kostar en anställd egentligen?
Som tumregel kostar en anställd betydligt mer än bruttolönen när du räknat in arbetsgivaravgift, försäkringar, semester och kringkostnader. Se Kostnad för en anställd för en detaljerad uppställning.
Kan jag börja med en konsult i stället?
Ja. Vid tillfälliga eller osäkra behov kan en frilansare eller konsult vara ett smidigare första steg utan fasta kostnader. När behovet är stabilt blir en anställning ofta mer lönsam.
Emil Sandberg startade A Startup Story. Han är den sortens person som hellre öppnar årsredovisningen än läser sammanfattningen av den – och sajten är byggd på precis den vanan: ta reda på vem som faktiskt äger ett bolag, vad det omsätter och var siffran kommer ifrån, och skriva ner det så att nästa person slipper leta.
Här skriver han om företagande, ägarstrukturer och börsen, med tyngdpunkt på svenska bolag. Varje bolagsprofil bygger på offentliga källor – bolagens egen rapportering, årsredovisningar, Bolagsverket och seriös affärspress – och källorna står utskrivna längst ner i artikeln med datum, så att du kan kontrollera dem själv i stället för att ta hans ord för det. Siffror som ändras märks ut med när de senast verifierades.
Hittar du ett fel vill han veta det. Hör av dig via kontaktsidan, så rättas det och uppdateringen skrivs ut på sidan.